Varför visar indikatorn EBT vinrött i början och blått i slutet?

EBT (Eriochrome Black T) är en indikator som vanligen används vid komplexometriska titreringar, särskilt för att bestämma koncentrationen av metalljoner som kalcium och magnesium. Färgbytet på EBT-indikatorn innebär ett skifte från vinrött till blått, inte tvärtom. Här är förklaringen:

Ursprunglig färg (vinröd):

I början av titreringen, när koncentrationen av metalljoner är hög, bildar EBT ett komplex med metalljonerna, vilket förskjuter jämvikten mot metall-EBT-komplexet. Detta komplex uppvisar en vinröd färg.

Ändra färg till blått:

När titreringen fortskrider och fler av metalljonerna är komplexbundna med EDTA (titreringsmedlet), minskar koncentrationen av fria metalljoner. Detta gör att jämvikten skiftar tillbaka mot den fria EBT-formen. Gratis EBT finns som en dianion, som har en blå färg. Därför, eftersom metalljonerna i allt högre grad komplexbildas av EDTA, övergår lösningen gradvis från vinröd till blå.

Det exakta pH-intervallet vid vilket denna färgförändring sker beror på metalljonen som titreras och de komplexbildande egenskaperna hos EDTA.

Sammanfattningsvis beror den initiala vinröda färgen på EBT på bildandet av ett metall-EBT-komplex, medan förändringen till blått betyder utarmningen av fria metalljoner och närvaron av fria EBT-dianjoner. Färgförändringen fungerar som en ändpunktsindikator i komplexometriska titreringar, vilket signalerar fullbordandet av reaktionen mellan metalljonerna och EDTA.